25 nov. 2010

Förberedelse inför COY 6 (ungdomsmöte), COP16 och mötet med mexikanska YMCA

Elina

Efter fyra dagars semester börjar nu arbetet på allvar här i Cancun.

De mexikanska deltagarna kommer att vara i Cancun från den 3:e till den 9:e december. Vi kommer då att informera om YClimateActions arbete, och höra om/hur YMCA Mexico arbetar med klimatfrågan.

Vi kommer att spendera dagarna tillsammans på COP16 (det 16:e "Conference of the Parties") = det 16:e FN-klimattoppmötet som man kan säga är en "forsättning" på "the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). På svenska övcersätts UNFCCC till "Ramkonventionen om klimatförändringar". Konventionen är satte ramarna för FN:s klimatarbete, och sa bland annat att världens länder har ett "gemensamt men differentierat ansvar" för klimatförändringarna. Alla har ett gemensamt ansvar för klimatet, och alla berörs av klimatförändringarna. Men eftersom de rika industiraliserade länderna sedan de industrialiserats haft stora växthusgasutsläpp, har de ett "historiskt ansvar" för klimatförändringarna. De fattigare untvecklingsländerna har rätt till en hållbar utveckling, och de rika länderna ska på grund av sitt historiska ansvar och på grund av att de fattiga länderna i syd är de som drabbas värst av klimatförändingarna, hjälpa dessa länder till utvekling och att anpassa sig till de klimatförändringar som redan skett och i framtiden kommer att ske, hur bra avtal som än skulle tecknas i Cancun. Detta, om det historiska ansvaret, tar UNFCCC upp. Nästan alla världens länder har skrivit under konventionen. Men eftersom konventionen är en ramkonvention behöver konkreta åtgärder för hur vi ska tackla klimatförändringarna och minska växthusgasutsläppen krävs mer detaljerade åtgärder. Därför hålls "Conferenses of the Parties". Det har varit ungefär ett möte per år sedan UNFCCC trädde i kraft år 1994. Kyotoprotokollet som skrevs under 1997 och började gälla år 2005 (då tillräckligt många skrivit under och ratificierat det) sorterar under UNFCCC.

Kyotoprotokollet är kritiserat för att inte vara tillräckligt ambitiöst. Men det är det enda lagligt bindande avtal vi har i dagsläget, som en majoritet av världens FN-länder ratificierat. När en konvention i FN träder i kraft, som Kyotoprotokollet är, sker det i flera steg. Först förhandlas ett dokument fram, som sedan skrivs under och till slut ratificieras av de länder som skrivit under avtalet. När tillräckligt många länder ratificierat dokumentet blir det ett bindande avtal.

I Kyotoprotokollet finns bara regler för vad de rika industrialiserade länderna ska göra. För att världen ska klara av att få ned växthusgasutsläppen krävs att alla länder tar sitt ansvar och att klimatutsläppsreduktioner och olika åtgärder sker i alla länder. Det som nu diskuteras är hur stort ansvar länderna har. De fattiga vill att de rika betalar, de rika vill att stora utsläppsländer som Kina och Indien gör mycket själva, för att generalisera det hela och förenkla mycket. Det hela handlar om ekonomi och att inte vilja dra hela lasset själv. Länder litar inte på varandra och ser till sitt eget bästa först, det går inte att komma ifrån. Men processen går sakta framåt. Olika mekanismer för klimatreduktioner har förhandlats fram exempelvis. Dessa måste förbättras. År 2012 slutar Kyotoprotokollet att gälla. I Cancun kommer världens FN-medlemsländer att försöka få till ett nytt lagligt bindande avtal. Det tycks inte heller i år kunna bli av ett sådant avtal, bland annat för att inte USA kommer att godkänna ett sådant avtal, och då vill inte heller Kina det. Allting kan dock hända. Jag hoppas att världens länder tar stora steg framåt. Jag tror inte att världen kommer att räddas i Cancun, men förhoppningsvis kommer några viktiga detaljer att regleras, som för klimatarbetet framåt.

Nu har det blivit en övergripande klimatförhandlingslektion här... För den som vill veta mer kan jag tipsa om www.fn.se/klimatet.

Må det fina

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar