Det ar inte kort (med prickar over o:et!)

Inget helt avtal, men detaljer
En halsning till er dar hemma som tar del av negativa intryck i medierna: Det ar inte kort! Nagot lagligt bindande avtal kommer inte bli av i Cancun om inte ett mirakel sker. Varlden kommer inte att raddas i ar har i Cancun. MEN - viktiga fragor som REDD (om skogsbevaring bland annat) och de atgarder som det kostar for att stalla om till ett klimatvanligare samhalle ska finansieras, kan ga framat. Dessutom finns det manga som tror att forhandlarna i Cancun kommer bereda vagen for ett lagligt bindande avtal i Sydafika nasta ar.

Tappa inte hoppet! Jag ar hoppfull pa att sma framsteg ska ske, som inte ar tillrackliga men steg pa vagen.

Det svara i att komma overenns
Det ar 192 lander som ska forsoka komma overens. De har alla olika forutsattningar, och alla forsoker komma undan sa att andra ska gora mer. En del lander ar oljenationer, andra fattiga lander som har ratt enligt UNFCCC att utvecklas, pa samma satt som rika lander enligt UNFCCC har ett ansvar for klimatforandringarna och ska betala mer samt stodja de fattiga landerna i deras ratt till utveckling. Ni forstar det komplexa i det hela. Enligt min mening ar det fantastiskt att landerna kommit overens om nagonting overhuvudtaget. UNFCCC ar ett starkt ramdokument med tydliga mal, som varldens lander sedan det blev till for 18 ar sedan forsoker fa detaljerna kring.

Men det ar inte bara pa de arliga klimattoppmotena som det forhandlas och (forhoppningsvis) gors framsteg for miljon. Det gors arbete varje dag, hela tiden, runt om i varlden.

* Bilaterala avtal mellan lander
* Bistandsorganisationers och andra NGO:s verksamheters dagliga arbete. Allt fran att samla ungdomar och gora aktiviteter for att upplysa om klimatfragan till stora volontarprojekt runt om i varlden.
* Bistand till klimatprojekt fran lander
* Utbildning i skolor och pa landsbygden i Sverige sa val som i Bangladesh osv.
* Ny teknik
* Folk som gor vad de kan for att leva som de lar och sprider vidare det till nara och kara.
* Folk som anvander sig av sin konsumentmakt och pa sa satt paverkar foretag att ha varor som ar battre for miljon

Exemplet YMCA (KFUK)
Bara i den organisation jag ar med har KFUK-KFUM sker hur mycket som helst. I mars 2009 kom ett specialmedlemsnummer om miljo fran YMCA. Tidningen YMCA World tema "Climate Justice". Det ar harlig lasning! Och genom att en tidning som denna publicerats kan dessa goda exempel spridas vidare fran ett YMCA-land till ett annat och sprida manga fina ringar pa vattnet. Det finns exempelvis miljoutbildning pa lager och utbildning i skolor. Pa dessa utbildningar gas bade igenom vad global uppvarmning ar, och hur man kan exempelvis fora jordbruk med minskad miljopaverkan och anvanda alternativa energikallor. Manga lokala och nationella YMCA-organisationer har som policy att organisationen ska vara sa klimatneutral de kan. Det gors bland annat genom att ha solpaneler och alternativa drivmedel for bilar. I Uruguay har YMCA ett projekt for att visa pa hur mycket vatten man gor av med nar man exempelvis duschar i 7 minnuter. For att gora detta konkret har de spridit 140 vattenflaskor for att visa hur mycket vatten som gar at.
Och sa har vi Y Climate Action som hittills fokuserat pa klimattoppmoten - att delta och sprida vidare kunskap. YCA finns i Sverige, men snart kanske ocksa i Meixko!