Om COP/MOP och Nyckelord för COP16

Men först om vad som hänt i dag:
Kvällen har spenderats på en plats i centrala Cancun kallad "Casa de la Cultura". YOUNGO har haft en debrief, en sammanfattning om hur allt gått under COY och COP. Vad har YOUNGO gjort bra, vad kan göras bättre? Hur gick mötet och hur har aktionerna YOUNGO gjort gått? Mat, fotografering och snack. Trevlig kväll.

Det blev en hel del förkortningar här. COP är fullt av förkortningar. Det är dessutom en massa nyckelord som diskuteras på mötena. Orden används hela tiden, så mycket att de tappat kraft. Ord som slängs med hit och dit utan att folk ibland tänker på vad de egentligen menar med dem och vad de praktiskt innebär. Här nedan kommer förkortningar och nyckelord. Håll i er, det blir rejält tekniskt och invecklat. Hör av er och hjälp mig ordna texten bättre om det är oklart och opedagogiskt.

Först förkortningarna för texten om YOUNGO Debrief:

COY: Conference of Youth. UNgdomskonferens av/med YOUNGO. Pågick tre dagar före COP började.
YOUNGO: Nätverk av ungdomsorganisationer på FN-möten.

COP: Conference of Parties, under UNFCCC, United Nations Framework Convention on Climate Change. För att göra det krångligare kan jag tillägga att det samtidigt som COP sker MOP - Meetings of the Parties, under Kyotoprotokollet. Under MOP finns AWG-KP vilket är Ad Hoc Working Group on further commitments for Annex 1 Parties under the Kypto Protocol. Under COP finns AWG-LCA, Ad Hoc Working group on Long-term Cooperation Action. De två texterna som arbetsgrupperna arbetar fram förhandlas sista dagen/natten och blev i Cancun två avtal, som är politiskt, men inte juridiskt, bindande.Båda grupperna arbetar för att få fram framtida protokoll där målet är att det ska bli ETT lagligt bindande, ambitiöst protokoll.

När COP/MOP sker samtidigt (som de gjort sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft år 2005) kallas för CMP - "Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties." Annan betäckning är COP/MOP. När det talas om COP talas det egentligen om både COP och MOP, alltså tillsammans CMP. Men för att inte krångla till det har jag valt att skriva bara COP och mötet (inte MÖTENA, eftersom det är flera möten som pågår samtidigt), för det är vad som används i medierna och i de flesta diskussionerna bland NGO:s inne på mötet.

Två avtal
Det som nu blivit är TVÅ avtal. Cancun Agreements. Det är ett avtal om KP (Kyotoprotokollet) som säger att KP ska fortsätta ett år till. Man skjuter upp på beslutet om KP:s fortsättning ett år helt enkelt. Så är det ett avtal om LCA, som går under UNFCCC. Där sägs bland annat att en grön klimatfond ska inrättas. Men varitfrån pengarna ska komma och hur de ska distrubieras sägs inte. ATT och HUR MYCKET pengar skulle ges bestämdes i Köpenhamn. Nu har bestämts GENOM VILKET ORGAN pengarna ska gå genom. I Sydafrika nästa år behövs bestämmas VEM som ska betala VAD och VEM som ska FÅ pengar.

Ad Hoc Workinggrupperna arbetar för framtida avtal. Så finns två organ under UNFCCC som arbetar med det som är bestämt + även de om framtiden, hur lösningar tekniskt kan gå till.
SBSTA: Subsidary Body for Scientific and Technological Advice)
SBI: Subsiday Body for Implementation.
Dessa har också möten under CMP. Slutsats: Det är alltså många möten som pågår samtidigt, under namnet CMP, som sorterar under UNFCCC... Alla med samma mål dock - att arbeta för en planet vi kan leva på, i dag och för framtida generationer. Det ska ske genom samarbete mellan världens FN-länder som skrivit på UNFCCC och målet är alltså att det ska bli ETT starkt lagligt bindande avtal.

Nyckelord/Populära ord under detta möte har varit:

Mitigation - mildrande, minskning. "Aktioner som leder till minskning av utsläppet av växthusgaser.

Adaptation - anpassning, omställning. Hur länder ska anpassa sig till de klimatförändringar som faktiskt sker och kommer att ske.

MRV - MEASURMENT, REPORTING AND VERIFICATION - hur man ska kunna mäta, rapportera och verifiera exempelvis hur mycket skog som finns i ett land, hur man ska göra för att bevara skogen stående och hur man kan verifiera att den faktiskt får stå kvar (och att det inte huggs ned skog på ett annat ställe istället, så att det totalt sett inte bevarats någon skog).

REDD+ - Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation in developping countries. Pluset står för att sociala aspekter och biodiversitet räknas med. Detta är en komplex mekanism. Hur ska man se till att skogen verkligen bevaras? (se MRV). Hur ska detta finansieras (en skogsfond med bistånd, lån, koldioxidmarknaden och Clean Development Mechanism CDM, där ett land med åtaganden under KP kan köpa utsläppsminskningar i ett utvevklingsland, eller ska det vara en kombination av åtgärder) Vem ska få pengarna - landet, befolkningen som lever i och av skogen eller skogsindustrierna? Detta kommer fortsätta diskuteras i Sydafrika nästa år.

LULUCF - Land Use, Land-use Change and Forestry. Hur utvecklingländer kan tillgodoräkna sig markanvänding och skog som koldioxidsänkor och hur samma länder ska räkna markanvänding och skogsskövling som koldioxidutsläpp. Om marken är en koldioxidsänka eller källa till koldioxidutsläpp beror på hur marken används och om man låter skogen stå, nyplanterar, eller skövlar skog.

LOOPHOLES - kryphål/fallgropar främst i REDD+ och LULUCF, som gör att länderna inte behöver minska sina utsläpp så mycket som de borde. Det är bland annat att länder kan dubbelräkna sin markanvändning och alltså få poäng för två saker fast det är samma mark. Man kan inte vara säker på att skog huggs ned på ett annat ställe (kallad leakage - läckage) och att skogen bevaras under en längre tid. En annan fallgrop är att naturlig skog och regnskog kan huggas ned och ersättas med planterad skog, som inte fångar upp lika mycket koldioxid och som gör att biodiversitetn minskar, ännu ett viktigt ord. Ekosystemet blir inte detsamma i ett plantage som i naturlig skog. Särskilt kritiskt är det när våtmarker, peat land, görs om till oljeplantage, som det gjorts i stor utsträckning i Indonesien. Våtmarker är goda koldioxidsänkor som alltså förvarar koldioxid i marken. När skog i våtmarkerna huggs ned och torkas ut försvinner koldioxid ut i atmosfären. Dessutom pratas det väldigt mycket om indigenous peoples rights - ursprungsbefolkningens rättigheter, samt andra befolkningar som lever av skogen. Deras livsvanor, ritualer och försörjningsmöjligheter hotas och blir inte detsamma om skogen blir till plantage eller om skogen bevaras men att de inte får göra som de i hundra- och tusentals år gjort. Ett till viltigt ord gällande LULUCF och REDD+ som det talas om gällande fallgroparna är safeguards. Det är målen och reglerna för dessa mekanismer. Exempelvis att ursprungsbefolkningens rättigheter och biodiversiteten måste skyddas. Men i SAFEGUARDS står inte HUR de ska skyddas, bara att det är något som ska göras. Beroende på vilket ord som används blir dessa safeguards olika starka, på samma sätt som det blir i alla FN:s protokoll, konventioner och politiska avtal. Exempelvis kan det stå "beslutar", "uppmuntrar", "har i åtanke", "noterar" eller "uppmnuntrar". Beslutar är starkare än noterar.

BASELINE - Basår från vilket någonting ska räknas, exempelvis växthusgasutsläpp eller hur man räknar skogen i REDD+ och skog och mark i LULUCF. Utifrån detta år räknar man ett lands utsläppsminskningskrav och förändring av mark/skoganvändning.

TRANSPARANCY - Transparens, att andra länder ska ha insyn i landets sätt att arbeta med miljöfrågorna, ex. hur de mäter sin mark och skog och hur de mäter sina utsläpp.

TECHNOLOGICAL TRANSFERING - tekniköverföring från utvecklade länder till utvecklingsländer. De utvecklade länderna har ansvar att hjälpa utvecklingsländerna till en hållbar utveckling.

AAU - ASSIGNED AMOUNT UNIT. Tilldelade utsläppskrediter till länderna med åtaganden under Kyotoprotokollet. Dessa handlas det med i koldioxidmarknaden.

GREEN FINANCIAL FUND - Klimatfond. Ska den vara under Världsbanken eller under UNFCCC. Om jag inte förstått det fel ska den vara under Världsbanken nu, vilken USA vill men nästan ingen annan. EU vill ha den under UNFCCC eftersom Världsbanken är styrt av rika länder (som USA, men även EU). EU vill att utvecklingsländerna ska ha mer att säga till om för att det är dem som fonden rör. Det bestämdes i Cancun att fonden ska administreras av representanter från både utvecklingsländer utvecklade länder.

CCS - CARBON CAPTURE AND STORAGE - hur man tar koldioxid från industrier, gör dem till flytande form, transporterar vätskan och förvarar det i marken. CCS är nu med i CDM meddelade den norska journalisten på hotellet. Detta har varit uppe på diskussion under mötet. Jag har skrivit om detta tidigare.

CDM - CLEAN DEVELOPMENT MECHANISM - ett land med åtaganden under KP kan med en del av sina utsläppskrav välja att köpa åtgärder i utvecklingsländer. De får då tillgodoräkna sig det som att det skett i sitt land. Det finns en likadan mekanism fast där ett land med åtaganden under KP gör minskningarna i ett annat utvecklingslant. Det kallas då Joint Implementation, JI.

CARBON MARKET - Koldioxidmarknad. Man får AAU, koldioxidkrediter som var och en sår för en ton koldioxid. Ett land eller företag som har mer koldioxidkrediter än de behöver kan sälja överflödet till ett företag som inte klarar av att minska sina koldioxidutsläpp så mycket som de behöver för att klara sig med de koldioxidkrediter de har. Det är en marknad med syfte att få ned den totala mängden växthusgasutsläpp (alla växthusgaser räknas om till koldioxidekivalenter för att göra det enklare)

KP (KYOTO PROTOCOL) Kyotoprotokollet. Annex I länder har åtaganden under Kyotoprotokollet. De hade utsläppsminskningskravet att tillsammans minska sina utsläpp av växthusgaser till 1990-års nivå år 2000. En del av Annex I länderna är även med i Annex II har ansvar för att överföra pengar för mitigation och adaptation till utvecklingsländer, samt överföring av miljöteknik. Annex B länder har utsläppsminskningskrav under den första åtagandeperioden 2008-2012. Annex B länderna är samma som Annex 1 förutom Turkiet. Annex I-länder (och därmed även Annex II-länder) är utvecklingsländer och non Annex I-länder är utvecklingsländer och länder med ekonomier i transpiration, som Kina och Indien. De heter Annes I, II och B för att de är med i bilagan till Kyotoprotokollet, som i detta förklarar vilka länder som omfattas av kraven som beskrivs i KP. Annex = Bilaga, tillägg.

CAPACITY BUILDING - Samarbete mellan utvecklingsländer och utvecklade länder för att se till att utvecklingsländer når en hållbar utveckling.

SHARED VISION - Långsiktiga mål i förhandlingarna om klimatet, i LCA-texten som ämnar bli en del av slutgiltliga avtalet. Den LCA-text som AWG-LCA kom med blev godkänd i COP och alltså ett avtal, men avtalet är inte juridiskt bindande.

ADDITIONALITY - Klimatbistånd som ges måste vara utöver biståndspengarna som dee rika länderna redan nu ger. Sverige och många andra länder har märkt om bistånmdspengar till klimatbistånd, det kommer alltså inga extra pengar. (Sverige har gett "additionella" pengar också) Man ska även se till att projekt som görs för att ex. bevara regnskog eller CDM-projekt inte skulle skett utan hjälp. Alltså att ex. Kina inte skulle satsat på solkraftver även utan finansiering av Sverige genom CDM-projekt. Man ska vara säker på att de pengarna som kommer är nödvändiga för att projektet över huvudtaget ska bli av.

1,5 - Länders och NGO:S vilja/krav på att ambitionen ska vara att världens medletemperatur som max får öka med 1,5 grader och att det ska stå med i Shared vision i LCA-texten och i ett slutgiltligt avtal. I Shared Vision från Cancun står inte 1,5 grader med som mål, men det står att en undersökning som ska vara klar senast år 2015 ska avgöra om 1,5 ska stå med eller ej.

GIGATON GAP - Skillnaden mellan åtaganden/utsläppsminskningskrav och mål för max medeltemperaturökning. Ett sådant gap finns i Copenhaguen Accord. Det som länderna sagt att de ska göra räcker inte för att nå 2-graders målet. Än mindre 1,5 grader.

HOT AIR - Outnyttjade utsläppskrediter. Främst Ryssland och Ukraina, men även andra österuopeiska länder, fick för mycket utsläppskrediter under den första åtagandeperioden för Kyotoprotokollet (som gäller fram till 2010). Dessa utsläppskrediter finns inte på koldioxidmarknaden. Skulle de göra det skulle värdet på koldioxid sjunka drastiskt. Redan i dag är priset på koldioxid undervörderat. Om man räknar med koldioxidets totala kostnad för klimatförändring skulle priset behöva vara undgefär tre-fyra gånger högre än vad de är i dag enligt Global Focus, och priset behöver bli högre i framtiden. Hur det blivit med detta, om dessa koldioxidkrediter förts över till en eventuell nästa åtagandeperiod för dessa länder, vet jag inte. Jag tror att det har blivit så tillsvidare, eftersom det bestämts att KP ska förlängas ett år för att ha tid att fortsätta förhandla.

TAR SAND - Oljesand. Energikrävande process för att utvinna oljan ut ur sanden. Pågår för fullt i Kanada.

Durban/South Africa - Det har varit mer fokus på Durban, staden i Sydafrika där nästa COP ska hållas, än på de möten som ägt rum i Cancun. Detta för att det redan från början var klart att det inte blir något lagligt bindande avtal i Cancun. Den politiska situationen och oenigheterna mellan världens länder har inte hunnit förändras sedan Köpenhamn. Ex: Obama har inte stöd hemifrån att gå med på ett avtal och Kina vill inte förbinda sig ett internationellt avtal.